På skärtorsdagen fick jag ett ryck och röjde rätt ordentligt här i huset. Tycker inte det är roligt överhuvudtaget och inte blir det roligare av att jag slog i tån i en pall så det slog gnistor. MEN det skulle visa sig att det bara var början på den här Påsken. På påskafton kalvade en kviga i djupströbädden, hon var rätt lugn men en annan hade hetsat upp sig rätt ordentligt över kalvningen. Vi tänkte stänga bort henne med en grind så hon inte skulle springa med när vi flyttade, inget konstigt med det och förutom att hon var skärrad så va det lugnt. Men plötsligt svänger hon runt och springer på grinden som flyger på mig. Försökte ta emot grinden men 600 kg kviga har rätt bra kraft. Grinden träffade mig och när jag inte orkade hålla emot träffade den  över munnen sen flög jag och landade på betong balken mellan ströbädden och skrapgång. Först fick jag inte upp munnen men blev bättre efter nån minut, en tand rätt lös och ett jack i läppen. Ett ordentligt blåmärke på armen och ett på ryggen och känslan av att blivit överkörd blev facit, men hade nog tur i oturen ändå. Har ju haft några diskbråck och den största skräcken va att nått sånt hänt, men nej och då kan man rätt lätt ta ett blåmärke och en fläskläpp.

Här har vi kört en del flyt mest för att det var fullt. Åkerböna/vete till grönfoder är det inte bråttom med.  Har inte mkt att så i Österfors i år pga mycket höstsådd och mer vall än vanligt så om allt går som det ska sår vi klart spm i början av veckan. SEN blir det stängsling för hela slanten På bilden några köttras korsningskvigor som njuter i solen.