Det här kunde man läsa i tidningen förra måndagen, det förklarade oxå varför brandbilar åkte runt här på lördag kvällen och såg vilsna ut😀. Om ni undrar va det bran någonstans så var det bara Bengt som sådde de sista små åkrarna med gräsfrö. Det dammade något kopiöst och några turister på kampingen i Tällberg trodde det va skogsbrand. Sen dess har det faktiskt regnat en del, så mkt så de gula åkrarna sakta börjar anta en grön färg igen. Men vi skulle gärna vilja ha mer.

Som jag berättat så har vi de flests ungdjursbeterna i nära anslutning till Rättvik. Vi har inga problem med det förutom att de nån gång per år antagligen får påhälsning av någon ej kopplad hund. Så hände i fredags, fick ett samtal om att djur va ute. När vi kom dit hittade vi 9 av 10, de nio som var kvar i hagen va stressade och uppdelade i grupper. Då ringde de som tur var från lantbruksskolan att det stod en liten kviga på en av deras åkrar 2 km därifrån. Hur får man ”hem”  henne då? Jo man går före och visar vägen, Fredrik (våran son) tog täten och Bengt och Jens fick lite motion😀. Fredrik har ett speciellt förhållande till våra bruna kossor. Som han uttrycker det ”Holstein är just svarta och vita, SRB är alla personligheter” Just den här hade en synnerligt snäll personlighet.Gissa om hon va lycklig när hon kom tillbaka till hagen och hittade sina kompisar igen😍.