För ett par veckor sedan hade vi en ko som dog, troligen av vasst. Eftersom att vi har så stor vasstproblematik, dvs många kor som går ner i mjölk, får förhöjd temp/feber och ger utslag på ett sk ”Glutavac test” så hade vi bestämt med våran veterinär att nästa ko som vi fick ta bort/som självdog av misstänkt vasst skulle obduceras. Så det har varit med spänning som vi har väntat på obduktionssvaret. Som tyvärr (om man nu kan se det så) INTE visade sig vara vasst som den här kon dog av. Hon hade en kraftig tarminflammation som även gav bukinflammation och därmed blodförgiftning som gjorde att hon dog. Hon hade fått penicillin, men det hjälpte tydligen inte. Utslaget på testet var positivt eftersom att det är ett akutinfektionstest och ger därmed utslag på tex bukinflammation. Den magnet som hon fått hade lite järnspån på, men det hade inte skadat något i tex nätmagen. Och varför hon hade tarminflammation kunde det inte ges något svar på. Så vi blev helt enkelt inte så mycket klokare på detta. Vi har väldigt få kor som går bort pga av vasst, men det är som sagt många som vi ger magnet och smärtstillande, ibland penicillin, och de allra flesta återhämtar sig. Men vi skulle så klart vilja slippa det här problemet helt. Vi har magnet på fodervagnen, vid utmatningen men även metalldetektor på hacken, så vi vet inte riktigt var det kommer ifrån, om det inte är ölburkar helt enkelt.

En annan roligare sak är en första kalvare, 2066 Stjärna (Spike x Bessr), som mjölkar väldigt bra! På 13 laktationsdagar har hon kommit upp i 50 kg mjölk (vet inga halter ännu). Trodde nästan att jag såg fel när jag skummade över mjölkmängden för enskilda kor (som jag gör emellanåt).

I tisdags hade vi Lean möte med hela gänget igen. Det är intensiva träffar, men nu känns det som att vi kommer lite framåt. Den här gången fick ALLA en arbetsuppgift med sig att fixa till mötet som är om en månad. Det känns som att det är något sådant som krävs för att få med ”alla på tåget”.

Det känns så härligt att gå förbi de installade kvigorna så här på hösten, när de mest ligger och myser i halmen.