I veckan kom de sista kvigorna in från betet. Man kan lugnt säga att de inte var svårlastade, utan sprang på och såg rätt nöjda ut. Hur som helst  var det fina kvigor som kom in, varje år brukar det vara nån grupp som blev ute nån vecka för länge. Tror lite att det berott på att man varit på tå hela tiden för att man varit orolig och i många fall inte förstått vad de hittat att äta. För att vara på den säkra sidan har vi flyttat/tagit in djur kanske lite snabbare än vanligt. I dag åkte vi till Josefins killes gård och tittade till våra kvigor som finns där. De går fortfarande ute men stödutfodras. På torsdag kommer de upp till oss då de om ngn månad ska kalva. Jag gillar hösten som jag skrev förra gången det sänker sig ett lugn över hela Botans och Bengt far inte runt som en skållad råtta längre med telefonen i högsta hugg, man får liksom svar igen då man undrar över nått👍😀