Ruljansen på gården har fungerat bara bra medan vi var borta. Ett nattlarm från roboten fick drängen åka ut på natten mot tisdag. 483 Helen hade gått in bakvägen och stod och stoppade kotrafiken. Drängen sa att hon såg så glad ut när han kom! Morr…Häxansurtant, 245 Helen, trampade en spene för två veckor sen och hon blev dålig i den, nu under veckan. Ringde slaktbilen och i morgon hämtar dom henne… En lång och trogen tjänst går mot sitt slut. 🙁 Trösten är ju att hon fick en kviga till slut, en ”myskalv” efter V Föske. Blir ingen surtant där.Idag har vi äntligen installerat mattan vid robotingången. Beställd i vintras (det är också en egen historia som jag återkommer till nån dag) och först nu tillfälle att lägga in den. Golvet hade ju blivit så jäkla halt där, rent livsfarligt. Nu har dom en tjock matta att stå på. Bara dom nu inte börjar ligga där..
Maken har felsökt en kraftfoderskruv hela dagen. Motorskyddet löser ut hela tiden. Visade sig vara fel på nivåbrytarna i ett rör, som gjorde att skruven överfyllde och slog stopp helt enkelt.Och det är ju inte lätt att jobba bland korna där ute. Det är ju så oerhört spännande varje gång det händer nåt. Jag var tvungen att vakta honom så han fick jobba ifred! Sen på kvällen fick han det att funka genom att flytta om givarna lite. Duktig bonde! 🙂