…och kvigor in, närkalvande alltså. Av kvigorna som kommit in är den första efter Nora Prästgård, med VR Van som morfar. Hon är liten och nervös. Mamma är jätte stor och sävlig..Så man brås visst på pappa verkar det som. Den andra är en dotter till Fin-Helen (Lien) som dog i höstas. Hon är efter A Sale och är en jättestor och gladlynt(det var inte mamma..) Den tredje är ytterligare en efter Isåsen som inte verkar bli nån höjdare. Liten och vek. Hon kanske växer till sig. Dom kan ju verkligen förändra sig efter kalvning. Isåsarna har inte hittills gjort det. Hon har O Brolin till mf, och en fin och trevlig 4:e kalvare till morsa.
Har också tagit in fyra sinkor och skickat ut fyra. Man skulle verkligen unna alla mjölkkor att få vara i sin på sommaren och vara på bete och ha det skönt. Dom är alltid så fräscha och starka när dom kalvar, speciellt om sommaren är så bra som i år med mycket sol. Men tyvärr går det ju inte, även om man på vissa håll praktiserar säsongskalvning. Här skulle det ju inte gå när man har robot. Helst ska man ju ha exakt antal kalvningar/månad varje år. Inte helt enkelt alla gånger. Som nu när det blir babyboom här i slutet på månaden.
I veckan har vi slagit ner och balat några hektar helsäd igen och så har vi påbörjat skurningen av kvigsidan. Så det är fint när dom kommer in och ska skita ner…