…efter Gibson, och kalvningsförlamning. Kalven kom under natten och Lotta var på benen på morgonen. Men när hon sen lade sig kom hon inte upp nå mer. När sen veterinären kom och hon skulle få kalk så var det ingen lek. Hon försökte attackera oss liggande…Riktigt, riktigt sur var hon. Såna kor brukar inte bli liggande länge. Och mycket riktigt: hon ställde sig upp nästan på en gång. Idag var en sån där dag när jag aldrig kom iväg för att göra det jag planerat, kornas stängsel. Det var ”jag ska bara…” hela tiden. Men kvällen är ljus(och natten..), så nu har jag fått gjort kornas ena hage. Är nog inte så bråttom med släppet, det har faktiskt inte vuxit så bra än. Får nog bli först nästa vecka.Nisse höll mig sällskap medans han spanade efter sork.