Igår eftermiddag kom den: hösten! Det seglade in enorma åskmoln och det åskade i flera timmar. Och det kom 11 mm regn. Tror det är det första regnet på över en månad, förutom nån futtig skur när vi höll på med 3:e skörden. Och kallt och rått blev det på köpet. Som det brukar vara i september.
Jag höll på med tjurarnas foderblandning och blev som gisslan i traktorn. Att gå ut i det regnet hade varit lika med att ställa sig i duschen, i kallt vatten… Så det var bara till att sitta där tills det värsta gått över. Strömmen blinkade två gånger, så roboten stängde av också.
I morse var det +5 och dimman låg tät ända till kl.14, då solen äntligen fick komma fram, och det blev varmt, 15 grader.
Maken har börjat med evighetsjobbet: att köra hem alla balar. Tur nog får han avlösning i helgen av en granne som behövde extra pengar.
Halm har vi ju lyckats få tag på ”lokalt”. Från Västerbotten. Nästan en krona billigare än ”normalt”, kornhalm i stora rundbalar. Ska även få mot balningskostnad av kommunens enda spanmålsodlare, Ulf i Luppio, 2 mil härifrån. Det hämtar vi själv.
Drängen har börjat putsa beten, men körde nog för fort i morse när det var blött. En rem gick sönder, så det var bara att skjuta på det jobbet.
DSC_0391Så vi började jaga bloddroppar på dom kvigor som kommit in och 1:a kalvare, till Vikings genomiska projekt. Korna gick ju bra att ta i roboten, men kvigorna var ju en aning jobbiga. Värsta är ju att få på grimman..Några gick bra utan grimma t.o.m. Värstingen var den minsta, 605 Rosa (Lyckorna- Facet) en 11-månaders liten ligist som slank ur händerna på oss 4-5 gånger. En gång hade vi henne tilsammans i båset med 602 Hilma, finaste favvokvigan efter Gammel-Hilma och Record, då 605:an trycker sig under halsen på Hilma och som tippar henne över repet i baken, så Hilma faller handlöst på rygg från båset och blir liggande! Jag blev så jävla rädd och tänkte att nu bröt hon ryggen! Hon kunde inte lyfta på huvudet ens. Fick upp henne på bröstet, men hon kunde inte resa sig. Men så kom hon, tack och lov, upp efter ett tag. Hon tappade nog bara luften. Fy farao vad rädd jag blev. Min fina kompis! Lillskiten Rosa står inte högt i kurs. Hoppas hon har -20 i NTM!!