Vi är just inkomna efter att ha motat in sju stycken 10-månaderskvigor i sin box igen. Man blir rätt förvånad när grannen ringer klockan tio en söndagskväll i februari och berättar att hon fått bromsa för att det är djur på vägen. Det borde ju vara några månader kvar till nästa gång, men busarna hade lyckats lirka upp en grind. När vi hade bytt om och rusade ut var de borta igen, vi undrar som Sara hade hallucinerat, men det förnekade hon bestämt. Men att de var borta berodde bara på att de hade fått kalla fötter (bokstavligen) och smitit in lagårn igen. Där hade de gjort som alla djur som rymmer i en båsladugård, nämligen gått och ställt sig på foderbordet. När vi väl hade lokaliserat dem var det inga bekymmer att få in dem i boxen igen.

SAMSUNG

Det här är 1199 Margit, som kalvade för andra gången den 2/2. Hon är dotter till 238 Margit e David som vi fick i bröllopspresent av våra dåvarande grannar. Mamman hade vi otur med, efter fyra semineringar blev det betäckning med en tjur på mitt jobb, e Peterslund  x Orraryd. När hon sen kalvade hade hon tyvärr celler så hon utgick efter första laktationen, men som tur var hade hon ju fått en kviga. Hon brås på farmor och har haft bra på både fertilitet och celltal. Dock tog hon det rätt lugnt första laktationen (hon var i det där gänget i fjol som hade något parasitproblem), men det verkar som hon planerar att komma igen i år, på första provningen (åtta dagar efter kalvning) mjölkade hon 28,6 kg med 4,5 % fett och 3,9 % protein. Helt ok på nästan enbart ensilage. Dessutom har hon vuxit ut fint i kroppen, juvret ser fint ut (lite svullen än så länge bara) och benbyggnad som en jersey.

I morgon kommer äntligen min ostcontainer. Ett litet bekymmer som dök upp är att jag glömt att fråga vad den kräver för strömförsörjning. Det visade sig att den kräver 32 ampere och hela gårdens huvudsäkring är på 36 ampere, lite i tightaste laget… Vår elektriker ska kolla på om det möjligen går att ställa ner motorn lite, när den ska hålla 12-14 grader plus borde den ju inte behöva gå på full effekt hela tiden (hoppas jag i alla fall…), men annars är det väl bara att bita i det sur äpplet och säkra upp. Snart kan jag i alla fall komma igång med hårdostarna. Det känns jättespännande!

I övrigt i veckan blir det förberedelser inför ungdomsgruppens årsmöte på fredag-lördag. (Ungdomar, ni kommer väl ihåg att anmäla er).