I dag har vi fortsatt semesterförberedelserna på var sitt håll. Jag har tvättat och donat. Klas har fixat det sista med staketen så det ska vara smidigt för Annika med att ordna nybete. I eftermiddags gick vi bort till betet där de som ska kalva i maj går. När vi räknade över dem saknades den som vi ansett som mest närkalvad. Bara att börja leta.

Var är Blända? Alla hjälper till att leta

Efter att snabbt tittat över hagen kunde vi konstatera att hon inte var där. Nästa varv avslöjade att hon stod ute i skogen, men hon kom snabbt fram när vi öppnade staketet. Väl igenom lehålet visar det sig att hon blivit smal, vilket ledde till ett nytt varv för vår del, för att spana efter kalven. Som tur var låg kalven nära staketet och han var mycket lättfångad. Sen var det bara att knalla hem med hela karavanen.

De som inte kalvat än fick hänga med fram i väntan på nybetet de ska få i morgon kväll när hästarna är ur vägen.

Bland mjölkkorna är det fortfarande några förstakalvare som inte riktigt förstått det där med sommarlåsningen och inte heller vitsen med att leta upp ett ledigt bås. Det är ju mycket roligare att stå tre extra emellan två stycken som redan satt sig fast. Suck! Men poletten trillar ju ner för någon ny varje pass. Ingen ko tillåts någonsin att köra dän någon annan från en upptagen plats, vilket gör att när de väl fått in rutinerna är det väldigt lite stök och krångel.

Vi kompletterade foderstaten med betfor i vintras för att få lite energitillskott. Tyvärr var pelletsen för stora för att fungera i fodervagnen skruvsystem, så vi har forat det manuellt. Nu när korna inte får ensilage inne längre har Klas efter lite laborerande fått det att funka att ha betforen i ensilagefacket på fodervagnen, ett moment mindre att tänka på.