På väg till SRB-stämman i år stannade vi på Julita gård och tittade på deras lantbruksmuseum. Bland samlingarna fanns ritningar av typgårdar från början av 1900-talet. De olika ritningarna var anpassade med olika utformning och utsmyckning beroende på var i landet de skulle byggas. Det fanns även mycket detaljerade beskrivningar av upplägg och materialåtgång.

Ladugården på bilden hade förutom plats för får, grisar höns och hästar plats för 26-28 kor. Till detta hade man två kalvboxar och tre ungdjursplatser. Man såg med andra ord att en rekrytering på ca 11 % som helt naturligt och tillräcklig.

 

 

 

DSC00992 (2)

Lite längre fram i museet fanns en modell av en något modernare ladugård (gissningsvis från 80-talet), en lösdrift med 40 kobås, en mjölkgrop (dubbel trea) och fyrtio ungdjursplatser (30 spaltplatser och 10 småboxar). Nu sågs det plötsligt som helt normalt att bygga för en rekrytering på upp till 50 %.

DSC01002

Vad hände och när blev det ok att ”slösa” byggyta och foder på att föda upp så många kvigor? Varför slösa foder på att föda upp tre extra kvigor när det fodret i stället kunde föda en extra mjölkko? En mjölkko mjölkar enligt utländska studier som mest 3:e till 6:e laktationen. Hur stor % av de svenska korna upplever sin mest produktiva tid? Rikssnitt i Sverige förra kontrollåret låg på 37 % rekrytering. En förstakalvare mjölkar ca 80-85% av vad en äldre ko gör. Inte så konstigt,, eftersom de måste lägga kraft på att växa och dessutom på grund av en mindre vomvolym, inte kan äta lika mycket som ett äldre djur. Hur skulle det påverka snittproduktionen i din besättning om du minskade andelen förstakalvare med 10 % och i stället hade äldre kor?

Om en kviga, som det påstås, kostar 13-15000 att föda upp, sen som 1:akalvare mjölkar 80-85 % av en fullvuxen ko och du lägger mellan 30 och 50 timmar á 250 kr på en mjölkande ko per år (beroende på system) och mjölk-foder ligger på 1,41 kr (i snitt för en konventionell gård förra kontrollåret), när har då kvigan börjat gå med plus, och betalt sin uppfödning och sin arbetskostnad som mjölkko? Har man verkligen råd att slakta en förstakalvare? Nu kan man ju alltid invända att vi har fantastiska slaktpriser just nu, så det är bara att köra på.

Men slaktar ett djur gör du bara en gång, mjölkar henne gör du ca 305 dagar/år. Om man ser till finansvärlden så talar professionella investerare om resultat per investerad krona. Vad gör det för skillnad per krona du investerat i uppfödningen om du föder upp ett djur, mjölkar henne en laktation och sedan slaktar henne, kontra att låta henne mjölka ytterligare ett tag och komma upp i 50 ton. Du får fortfarande slaktvärdet men du har även fått 70500 kr i mjölk-foder (om man räknar med värdet från förra kontrollåret). Det skulle innebära ett resultat på mellan 4,70 kr och 5,42 kr per krona du investerat i uppfödningen bara sett till mjölken.

Personligen måste jag säga att den kalkylen ser mycket roligare ut. För att inte tala om vilken glädje det är att få jobba länge tillsammans med sina kor.