Vi har ett bete som ligger avsides ngn km upp i skogen bakom Ickholmen. Ickängarna som betet kallas är ett bete som det går troll i. Alltid problem att få kvigorna att stanna där, speciellt på sensommaren. Ibland är det nog vilda djur som skrämmer dom, ibland verkar det som om de bara känner sig ensamma och tröttnar ur och tänker gå hem. Men ibland får de oxå hjälp, åkte upp och tittade till dom och fyllde på vatten vid tre i dag. Vid halv 8 ringer nån och har sett tre kvigor intill riks 70, de har då gått 1,5 km efter en skogsväg. Bengt och tre till åker dit för att få tillbaka kvigorna men hittade dom inte. Åkte upp till hagen och möts av en öppen grind. Fem kvar i hagen, tre hittade de senare och försöker nu lasta dom i djurtransporten, men en är borta😬. Att leta efter ETT djur som kommit ifrån de andra är ju heller ingen hitt direkt. Får hoppas hon letar sig tillbaka till de andra. Känns som vi vet va vi ska göra i morgon😥. Vet inte om grinden öppnats för man inte förstått bättre eller….. Vi har ju djur runt om i kommunen och det konstiga är att sånt här händer på ett bete rätt långt från folk.
Lämna en kommentar