Vi har sedan ca 4 år tillbaka ett virus på korna som kallas ”falska kokoppor”. Det innebär att kon får som en blåsa på spenen som sedan spricker och blir ett sår. Jättejobbigt! Har gått upp och ned under dessa år, vissa perioder har vi blivit helt fria. Men det är kort immunitet på viruset, så det kommer tillbaka med jämna mellanrum. Det vi har blivit rådgivna att göra är att dippa drabbade kor med ett speciellt spendipp. Nu har vi börjat att tröttna på det här då ger en massa merarbeten samt ökad risk för mastit (ett sår på spenen är drömmen för bakterier). Så det senaste rådet är att vi ska dippa ALLA mjölkande under 2 månader, 2 ggr per dag. Så sedan i måndags så gör vi detta. Det går så klart åt extra personal för detta, men vi har som tur är just nu 2 praktikanter från Arbetsförmedlingen som kan hjälpa oss. Men det flesta mornar är det jag som är den extra ”dipppersonen” i karusellen. Och så även imorse. Hämtade första mjölkningsgruppen och fick därmed min morgonmotion 🙂
Har en ko, 1069 Matilda, som fick nervös acetonemi förra helgen, hon fick glukos och cortison av veterinären. Vi har sedan matat henne med ketospasta och propylenglykol och jag trodde att allt var frid och fröjd. Hon åt och såg pigg ut. Men igår eftermiddag när jag gick förbi henne i boxen så såg jag hur ledsen hon såg ut igen och hade lite dålig vomfyllnad. Sprang dit med stetoskopet och lyssnade efter pling, var helt säker på att det tillstött en löpmagsförskjutning också. Men det var det som tur var INTE! Så idag blev hon sondad med 40 liter vatten och propylenglykol. Hon ser nu, några timmar senare, redan bättre ut och äter hö.
Lämna en kommentar