Efter Elmia gick jag i landsflykt. Vi for en vecka till Madeira. En trevlig liten ö med en alldeles fantastisk natur. Vi gjorde bl a en 13 km vandring i bergen på 1300 meters höjd. Leder slingrar sig efter bergsväggarna och ett litet felsteg kunde faktiskt kosta en livet, om man hade otur. Stup rätt ner flera hundra meter vid sidan om leden. Oerhört frodigt, en del områden drabbade av brand.(Bilden ovan:sonen vilar på lunchrasten)DSC_0462Vi gick på en s.k. levadavandring också. Levada är vattenrännor som transporterar vatten från dom regniga bergen ner till odlingarna nere vid kusten, ffa bananodlingar var det. Det finns över 10 mil levador runt om på madeira, vi följde en 5 km. Och solade och badade gjorde vi ju också förstås!
Så nu är man full av energi igen, redo att spotta i nävarna och börja jobba. En ovan känsla i höst, -Det går över, brukar maken säga. Bara att passa på då… DSC_0469Så här såg det ut när jag kom hem! Så det var bara till att börja ploga. 20 cm ”snögubbesnö”, dvs blötsnö. Har också hunnit med att jobba några timmar hos korna. Seminerat, strött och småsnackat lite omkring. Hälsat på Gammel-Hilma som jag funderat mycket på hur hon har det. Mjölkar nu 30 kg i roboten, och verkar gå som tåget. Drängen har som vanligt skött allt på bästa sätt. Några utgödslingskrångel har han haft. Fått byta en kedja hos tjurarna, kvigornas ena av, men gick att dra efter och kedjetrassel hos korna. Annars har allt rullat på bra. En kvigkalv efter Escape har kommit, en Rosa, med mamma efter Östman- K Lens. Elmia-Sköna såg ut ”som vanligt”, verkar inte ha blivit divig ;). Ska nu få gå i sin. Och jag har hängt upp den röda Elmia-rosetten på tråden med de andra rosetterna.