SRB föreningens avelsdag på Örnsro samlade ca 45 personer. Ytterligare 20 hade anmält sig men väd-rets makter ställde hinder i vägen. Här är en kort resumé –mer kommer att finnas i nästa nummer av SRB bladet.
Stamboksförslaget
Först ut var Nils-Erik Larsson från Svensk Mjölk. SRB föreningen hade lämnat en förfrågan till Svensk Mjölk om vad det skulle kosta att redovisade klassindelningen B1, B2, B3 , B4 osv av djur i ras 1,5 och 6 på olika redovisningar i kokontrollen som tex KOOL, Nyckeltal Avel osv. Prislappen är några hundratusen och uppåt. Detta är helt beroende av på vilka redovisningar klass ska synas på. Klassindelningen baseras på innehållet av främmande raser och är en del i SRB föreningens förslag till nya stamboksregler.
Alf Eriksson från styrelsen presenterade sitt diskussionsunderlag gällande klassindelning.
Hans Palmqvist-avelsnörd från Klacke
Sedan var det dags för Hans Palmqvist från Klacke, Blidsberg att berätta om avelsarbetet på sin gård. Han säger själv att han är en avelsnörd som älskar siffror. Han har 70 kor och robot. Redan långt innan roboten installerades började han att inrikta avelsarbetet på robotmjölkning.Avelsmålet är hög dygnsavkastning, bra fruktsamhet, mjölkbarhet -där finns mycket att förbättra på SRB anser han och juverhälsa.Hälsa är orsaken till att han valde SRB. Mjölken ska gå till mejeriet.
I avelsarbetet använder han sig av alla verktyg. Närheten till Nötcenter Viken gör att han jobbat mycket på att lägga in färska embryon på naturliga brunster. Recipienterna är Holsteinkor som köptes in i samband med utökningen av besättningen. Nu har han kommit så långt i avelsarbetet så han har börjat att spola egna kvigor. För att få fram vilka som ska spolas tar han genomtest på kvigorna. När han väljer tjur ska de ha över 100 i mjölkbarhet. Hans köper in ungtjursdoser men använder dem först efter att det genomiska resultatet redovisas. Även en del köttras används
Svensk Mjölk –officiell avelsorganisation
Näste föredragande var Jan-Åke Eriksson från Svensk Mjölk. Han redovisade Svensk Mjölks roll och ansvar som officiell avelsorganisation. Rollen är att sätta upp avelsmål via NAV, beräkna avelsvärden, handha officiell kokontroll och ansvara för stamboksregler. Detta kommer att finnas inom Växa Sverige från 1 januari 2013. . Avel+ kokokontroll +djurvälfärd kommer att finnas i en ”fristående” husdjursnämnd.
NTM i praktiken
Jan-Åke Eriksson visade med för dagen nya siffror att NTM fungerar i praktiken. Totalt 38 000 kor i 2400 besättningar har delats upp i högt respektive lågt NTM och sedan har dessa grupper jämförts med varandra. Den grupp med höga NTM har bättre resultat på de flesta egenskaperna.
Uppdaterad härstamning
NAV länderna har en gemensam härstamningbas som reviderats under hösten framförallt på röda sidan. Uppdateringen innebär att andel NRF sjunker och FAY och SRB ökar.
Tjurvisning
Det är alltid lika roligt med tjurvisning. De VG tjurar som visades var VR Leroy som ligger näst högst på listan, VR Fruity som är ny GenVik plus tjur samt veteranen Gunnarstorp som fortfarande är i fin form.Han är på sitt elfte år. Se foto nedan.
Genomisk selektion
Hans Stålhammar visade att genomisk selektion är mycket bra för att selektera bort de sämre tjurarna och därmed höja ungtjurarnas kvalitet. Bland de selekterade tjurarna är det svårare att hitta de absolut bästa med hjälp av genomisk selektion. Det är därför man rekommenderar att använda flera GenVikplus tjurar istället för att förälska sig i enstaka.
NTM
Därefter var det grupparbete med anledning av att det kommer att vara en NAV workshop den 10 januari där man ska se över ev revidering av vikterna i NTM. Som inledning redovisade Hans Stålhammar avelsmål och korrelationer för de röda raserna i NAV. Därefter var det gruppdiskussioner där man gick igenom viktningen i NTM och kunde lämna önskemål för ev förändringar. Sammanställning av synpunkterna redovisas senare.
För SRB föreningens räkning kommer Mats Eriksson, Anja Dalhög och Lina Ragnarsson att delta i workshopen i Köpenhamn.
Hans Stålhammar avslutade med forskning och framtidsfrågor.