Pga av miss från Husdjur så kom inte vårt material med i SRB forum nr 11.

Här publiceras Alf Eriksson inlägg som skulle varit med inför vår avelsdag den 6 dec.

Hej SRB-vänner

Det finns ett stort engagemang för SRB-aveln, det visade sig tydligt även på årets stämma. Visst finns det olika åsikter, men också en vilja att resonera sig fram till gemensamma lösningar. Det inriktningsbeslut för stamboksregler som togs av stämman är en klar indikation på detta.

Jag är mycket nöjd med det stöd för förslaget som vi fick. Sedan stämman har jag funderat kring några synpunkter som kommit fram.

Tydlighet; det är kollosalt viktigt att reglerna är så tydliga att de inte blir upphov till olika tolkningar, som i sin tur leder till framtida oenighet. Personligen hade jag helst sett att vi kunde skilja på de olika kategorierna med det procentuella inslaget av främmande raser som enda underlag, oberoende av vilket bakomliggande led som bidrar med dessa. Som förslaget ser ut blir det inte alltid så mellan B2 och B3. Detta har sin bakgrund i lydelsen från 2003 års beslut, som i praktiken kommit att innebära, att en avkomma till en tjur som har mer än 12,5% främmande ras inte utan dispens kan införas i SRB,s riksstambok, även om avkomman har under 12,5%. Ska vi ha det så, behöver vi uttrycka det klarare, så den enskilde lantbrukaren väljer rätt utifrån hur han själv vill ha det.

Ett Alternativ är att införa en särskild klass för de avkommor som har en mor eller far med mer än 12,5% främmande ras, men själva mellan 6,25 och 12,5%. Då skulle det kunna se ut så här:

A = Renrasig mindre än 6,25% främmande ras.

B4 = 6,25 – 12,5% främmande ras, kan införas i riksstamboken.

B3 = 6,25 – 12,5% främmande ras, far eller mor har mer än 12,5% främmande ras. Kan få dispens efter prövning.

B2 = 12,5 – 25% främmande ras.

B1 = 25 – 50 % främmande ras. Kan ej införas i Riksstamboken.

Stambokföringsprincip för korsningskategorin; En möjlig modell, om vi har en klassindelning som ovan föreslagits, är att vi samlar kategorierna A, B4, B3 och B2 under beteckningen SRB. Alla djur med upp till 75 % godkända SRB raser ingår då i SRB-släkten, men de som tillhör A och B4 hör till familjen, riksstamboken. Klass B1 får beteckningen RB och och får ett eget stamboksnr.

Eller så gör vi som finnarna, alla korsningskategorierna införs under SRB beteckningen, det som skiljer dem åt är bokstavsbeteckningen. A=renrasiga för de som är under 6,25% B4, B3, B2 och B1 för korsningskategorierna, Jag kan tänka mig båda modellerna men föredrar den senare eftersom den visar att djur som har 50% eller mer av godkända raser ingår i SRB-släkten. Dessutom är det en fördel om vi gör så likt möjligt som i Finland. Det som skiljer mest mot den finska modellen är att B2 i Finland får innehålla upp till 40% främmande raser. I och med att vi accepterade det nuvarande inslaget av Brown Swiss kan vi ligga på en lägre nivå främmande raser totalt och dessutom ha lika system för hon- och handjur, vilket är en klar fördel.

Föreningen kommer att anordna en avelsdag, den sjätte december, där vi får möjlighet att diskutera vidare, också med ledning av de kostnader som kommer att uppstå.

Det blir också ett viktigt tillfälle att bidra med tankar och förslag till den fortsatta avelsvärderingen för våra röda Vikingraser. Den tionde januari kommer Nordisk Avelsvärdering (NAV) att ha en ”workshop” i ämnet. Missa inte möjligheten att ta med de synpunkter och idéer som kommer fram på de lokala klubbmötena. Vi behöver kontinuerligt följa utfallet av det som gjorts under senare år och följa upp att den ekonomiska viktningen av olika egenskaper stämmer med den bild vi kobönder själva har.

En annan sak som är mycket positiv för våra röda raser är det samarbetsavtal som slutits mellan Viking och Geno. En fortsättning av samarbetet när det gäller Genomisk selektion. Utbyte av ungtjurssperma för att skapa länkar mellan NRF och oss andra. Men inte minst en satsning på att harmonisera våra avelsvärderingar så att parametrarna som används är de samma och beräknas på samma sätt. Det innebär inte att avelsmålen måste vara lika. På sikt upprättande av en gemensam nordisk kodatabas och att vi samverkar mer kring forskning och utveckling, så att dubbelarbete undviks. Alla dessa frågor hade vi uppe till diskussion när SRB-styrelsen träffade Genos styrelse i början av året.

Den nye ordföranden i Geno Jan Ole Mellby, uttrycker i en artikel i den norska ”Husdjurstidningen” Buskap sin positiva inställning till nordiskt samarbete. Vilket han också gjorde på SRB-stämman. Avelschefen Tryggve Solberg och ansvarige redaktören Rasmus Lang –Ree instämmer i andra artiklar i samma tidning. Det har verkligen hänt mycket på kort tid i detta sammanhang. Hoppas nu att det snart leder till konkreta framsteg i det fortsatta avelsarbetet.

Hälsningar Alf Eriksson Tuvagård

2012-11-20