Vi tog in dom sista kvigorna idag. Dom hade definitivt kunnat vara ute längre, men jag stod inte ut med att se dom i den där geggamojjan dom vistades i. Vi var lite ”wild and crazy” och tog dom gåendes via kornas ledgata, istället för att fånga, kånka grindar, upp i kärran, köra hem, lasta av. Vi röjde bara lite ris och drog om tråden. Sen var det lite trixit att locka dom över diket. Men med kraftfoder kan man övertala dom flesta med det mesta… Så nu verkar dom rätt nöjda med att vara inne. Gammel-Hilma verkar må bra, mjölkade ca 7 liter idag. Det tar sig….
I såna lägen är en vallhund oumbärlig:-) vi flyttar alltid alla djur lösa förrutom dom dräktiga kvigorna som ska ut från lagårn på lösdriften.
Absolut! Men jag fick nöja mig med en Henrik och en Jonas flåsande i hasorna… 🙂
Kan va lättare å styra dem… hundarna kan sluta lyssna ibland… Våra sinkor å kvigor är ute ännu, de ligger där det är rent, torrt kan man ju knappast säga. De äter bal men går i gräset å lägger sig.
Det är klart att dom inte sover i geggan, men utfodringsplatsen är ju bedrövlig 🙁 Och det är ju inte lönt att flytta den, då det tar en timme tills det är geggit där. Sista balen jag gav åt dom lämnade jag bara i skogen… Nä, man borde ha en stor betongplatta/hage så man slapp geggan.