Om ni är less att läsa om motigheter: Sluta läsa nu!
I förrgår gick en arm av på fylltömmaren! Idag är den svetsad på plats och förstärkt.
Idag gick en kedja av i kornas utgödsling vid foderbordet. Inte så lätt att byta, med all is i kedjans banor. Men det gick. Vi har ju världens bästa dräng!
Idag fick jag ta veterinär till Bauta-Härta. Livmoderinflammation. Hon hade ju en jobbig förlossning och fick kvarbliven efterbörd. Kan inte komma ihåg när vi hade en livmoderinflammation sist. Säkert en 5 år sen..Men det är ju nu allt ska hända, tydligen. Precis när veterinären kom upptäckte vi 603 Lucia, den skalliga lill-kvigan, som låg i halmbädden och var helt utslagen. Hon hade 34-garders temp! Vi släpade in henne och bäddade ner henne i halm och filtar. Hon fick ljummen sockerlösning intravenöst. Sen dog hon!! Och vi fattar ingenting…I morse stod hon och åt ensilage och var varm om öronen. Jag har alltid haft extra koll på henne, då hon har som verkat påverkad av den omfattande ringormen. Sett ledsen ut. Det kan också vara att huden var ju som elefantskinn, grov, skorvig och svullen, som har gjort att hon har haft en moloken uppsyn. Hon har ju gått med täcke på sen i julas. Veterinärens teori var blodförgiftning..Vad i allsindar har hon fått det i från, och är det nåt som är farligt för alla andra då? Återstår att se.
Två små ljusglimtar idag: Kvigan Ulla efter A Sale (med lika förvånad uppsyn som sin mor) fick en kvigkalv efter ungtjuren Stomp, efter nästan två veckor i kalvningsboxen. Sett kalvfärdig ut så länge. Och cellerna är nu nere i 200. Puh, vi höll på att vara illa ute. Men vi skickade ju iväg en cellko dagen innan provet var taget. För engångskull lite flyt i denna motiga januari 2013..