1192 Ljunga och 1231 Ljunga, första dagen ute i våras
I onsdags morse kom 1192 in långt efter de andra, kall och med svår diarré. Klas tog för givet att det var rödsjuka och behandlade henne direkt. I torsdags förmiddags ändrade det karaktär. Hon började få kramper och vid temperaturkoll visade det sig att hon fått 39,5 graders feber. Veterinären kom ut vid middagstid. Han var väldigt konfunderad, hans enda teori var magnesiumbrist och gav henne allt tänkbart mot detta. Kramperna lugnade sig framåt kvällen, men morgonen därpå var hon helt apatisk och när Klas kom ut igen efter frukosten var hon död. Hon kalvade andra gången i julas och skulle kalva vid jul i år också. Inte så våldsam till att mjölka, men bra halter, bra exteriör och aldrig några andra konstigheter förrän nu. Hennes släkte härstammar från Bjärka-Säby. Hon hade en udda härstamning med Ullimulli – Lööperi – Hedåker – Backgård . Hon var den enda kvar i sin gren av släkten och hade inte hunnit få några kvigor än. Jättetråkigt att hon är borta, i synnerhet eftersom vi inte vet vad som hände.
Vi hade en liknande för några år sen. Men när veterinären var på plats och skulle ge henne kalk, vi trodde att det var kalkbrist/ nervös acetonemi mm, dog hon precis som vet. stack in kanylen. Teorin då var akut coliförgiftning. Vi hade geggapölar i hagen, som vi sen dess lärt oss att man måste stängsla bort.. Trist!! 🙁
Veterinären testade mjölken för aceton, men ingen reaktion. Och visst kan det vara något skitvatten för det är ju alltid kor intresserade av, men vi har stängslat undan alla diken. Men man vet ju aldrig. Hoppas bara att det var ett engångsfall.