Vi har fyra nykalvade kvigor efter Solero. Det är lite blandad kompott där. Gemensamt är bra med mjölk, bra lynne och bra juver. Två har bedrövliga överlinjer. Bäst är denna med R Facet till mf. Det är en Härta ur Bauta-Härtafamiljen vi hade. Mamman var 158 hög och vägde 450 kg slaktad. Hade dåliga ben och rymdes knappt i roboten. Dottern är något behändigare, typ 20 cm lägre. Denna Härta mjölkar idag över 40 kg en månad efter kalvning.
Denna är inte lika populär… Faktiskt ett barnbarn till Gammel-Hilma, brås då inte på mm, möjligtvis på mor eller mf. Mf är Fimta. Hilma har varit en riktig tuffing sen hon föddes, boss över alla överallt. Nu när hon inte kan vara boss över roboten så är hon extremt otrevlig där. Både båge och binda fast benet, och inget mjölkningstillstånd på egen hand. Har hållit på så i 1½ månad nu, MYCKET sugen på att ringa slaktbilen. Hon mjölkar bra, men är så ful i ryggen så det blir köttseminering, OM hon nu får fortsatt förtroende. Det brukar ju gå över…
Dom andra två är en efter fina Helen-linjen, med R Facet till mf. Tyvärr med dålig rygg och hade mastit vid kalvning. Också kött om hon blir kvar. Den 4:e är en fin och stor Helen med Bangkok som mf. Lite sänkt rygg men annars jätte fin, också jättesparkig i början men det gick över..
Lämna en kommentar