Återigen har en rutinavelsvärdering, traditionell samt genomisk, genomförts. De ändringar som rör de nordiska röda raserna är:
• En ny härstamningsfil
• Metabolisk effektivitet i sparat foder
• Förbättrad mastitdata för avelsvärdering av juverhälsa

Från avelsvärderingen saknas det en röd tjur – VR Boozt, vilket man arbetar med att få fram.

Några röda tjurar har ändrat sitt NTM (upp eller ner). Detta beror främst på att det inkommit mer information från döttrar. Hos en del äldre RDC-tjurar och kor födda 1984–1990 kunde man också se ändringar, troligtvis på grund av den nya härstamningsfilen.

Tjurar som gått upp i NTM:
• VR Ladöson
• VR Bonzo
• VR Leho
• VR Baloo

Tjurar som sjunkit i NTM:
• VR Flake
• VR Wookie
• VR Ferdinand
• VR Vals
• VR Wanted
• VR Volfram

Vid avelsvärderingen i augusti lade man in sparat foder i NTM baserad på avelsvärden för underhållsbehov. Vid denna körning är även avelsvärdet för metabolisk effektivitet inkluderat. Mer foderindagsdata behövs för att öka säkerheten på avelsvärdet för metabolisk effektivitet. Idag kommer data från försöksbesättningar i Finland för de röda raserna. För Holstein kommer data från försöksbesättningar i Danmark, USA, Kanada och Australien. För Jersey ser det lite annorlunda ut då data hämtas från CFIT (teknik som registrerar konsumerat foder) från två besättningar i Danmark. För Holstein och Jersey kommer data från kor i första laktation till ≥ tredje laktation medan det för RDC i nuläget endast baseras på 725 kor i första laktation.

Den beräknade effekten av sparat foder är att 1 indexenhet sparat foder motsvarar för RDC 9,8 kg ts per ko och år. Konkret innebär det att avkommor med 110 i härstamningsindex förväntas att behöva 70 – 100 kg mindre ts per laktation (jämförelse med djur med 100 i härstamningsindex). Om man ser på sikt kan urval på sparat foder (i NTM) leda till ökad lönsamhet, effektivitet samt mer klimatvänliga kor, vilket kan vara relevant till nuvarande samhällsdebatt om kor och klimat.

Vidare informerades det om att det finns en ny sida för genetiska trender hos mjölkraserna: https://nordic.mloy.fi/NAVTrends. Det finns dessutom mer att läsa om sparat foder och metabolisk effektivitet på NAV och Växa Web samt i en lättläst artikel på NAV web. På Växa Web har sidan ”Avel på djupet” uppdaterats, se gärna: https://www.vxa.se/fakta/avel-pa-djupet/

SRB-Föreningen kommer att medverka i följande möten arrangerade av Växa/ NAV framöver:
• Styrgrupp avel – 25 november
• Växas avelsråd – 26 november
• NAV workshop – 20 januari 2021

Nästa rutinavelsvärdering är planerad till 2 februari 2021.